Den frågan ser man alltid lite här och där, så här strax innan jul.
Och svaret är faktisk: .
Ja, saffran är giftigt.
Om man får i sig tillräckligt mycket.
I år är ju saffran väldigt billigt, mot förra året. Och även om det är giftigt så passa på att köpa och baka!
Saffran är nämligen bra mot vissa åkommor också.
Det har bland annat en viss effekt vid depression, premenstruella syndrom, kramper, astma och leversjukdomar.
Ordet saffran kommer från fornfranskans safran, som är ett latinskt arveord, safranum. Även italienskan och spanskan har ärvt det latinska ordet, zafferano respektive azafrán. Det latinska ordet är i sig ett lånord från arabiska, asfar, vilket betyder ”gul”. ( Wikipedia )
Har precis varit ute och joggat ett varv, i det för årstiden varma och sköna vädret.För ett par dagar sedan var det ju varning för nedfallande trädgrenar och takplåtar som kunde lossna i stormbyarna, men nu är det riktigt skönt igen. Att få på sig joggingskorna och löpa en runda i mörkret.
Hässelbyloppet
När jag sprang så tänkte jag bland annat på Hässelbyloppet som gick för ca. en och en halv månad sedan.
Det var riktigt skönt höstväder. Typ 11-12 grader. Något kallare innan start men sen var det perfekt.
Satte mig vid datorn och kollade på några bilder från loppet.
Så nu längtar jag till nästa gång. Hässelbyloppet 2012. Det blir söndagen den 14 oktober och då är det jubileum.
Hittade en jättebra film på YouTube från Hässelbyloppet 2011.
Toppmossa, Cladína stelláris, som nästan alltid felaktigt kallas vitmossa, är inte vitmossa!
Det är inte ens en mossa.
Det är en lav, som igentligen heter fönsterlav.
Förr i tiden användes fönsterlav bl.a. mellan ytter- och innerfönster. Det var på den tiden när vi hade lösa innerfönster som monterades dit under vintern för att det skulle bli varmare och skönare, och inte blåsa in genom dom gamla otäta fönstren ute i stugorna.
Dels var det som prydnad men den hade också den funktionen att den sög upp fukt och kondens som bildas mellan fönstren.
Juldekoration.
Nuförtiden är det nog bara i adventsljusstakar som man hittar toppmossa.
Men det är egentligen inget bra.
Dels för att vi inte ska använda för mycket toppmossa, eller fönsterlav, eftersom den växer otroligt sakta ute i naturen och reskerar att bli ovanlig, och dels för att det är så dumt att ha torr och brandfarlig toppmossa så nära levande ljus.
Alternativ.
Vi har inte använt toppmossa i ljusstaken på många år. Vi har gjort en lite modernare variant som absolut inte kan börja brinna.
Vi har lagt små fina stenar runt ljusen i stället.
Och vill man ha små tomtar och konstgjorda lingonkvistar bland stenarna så går det ju bra det med.
De senaste åren har väl ingen undgått att se och höra om alla nya ”Superfrukter” som hela tiden någon hittar.
Och nu har även D-vitamin hamnat i den nya kategorin ”Supervitaminer”.
Jag läste en artikel i Expressen / Hälsa om Cecilia Hedin som under flera år har ätit just d-vitamintillskott under vintermånaderna och känner sig mycket piggare.
Och läser man dessutom vad Överläkare Mats Humble skriver om d-vitamin så är det ju självklart att vi behöver extra tillskott nu under vintern.
D-vitaminbrist kan tydligen öka risken för infektioner, depressioner, benskörhet, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, för högt blodtryck och cancer.
Överdosera inte.
Men sen visar en annan studie, enligt en tidigare artikel i Expressen att: enligt Karl Michaëlsson, professor och överläkare i ortopedi vid Uppsala universitet, så kan för mycket d-vitamin förknippas med just cancer.
Lagom dos D-vitamin.
Hur ska man kunna veta vad som är lagom dos.
Det som rekommenderas som normalt dagsbehov är ju självklart olika, beroende på kroppsstorlek och vad man normalt äter för att få i sig d-vitamin på naturlig väg, utan piller.
Och enligt artikel i DN, om man är tonårsflicka, då behöver man ännu mer.
Eller om man bor i USA och Canada. Där är rekomendationerna högre än i Norden, enligt SvD.
Jag ska i alla fall prova en kur med d-vitamintillskott för att se om jag blir piggare. Det behöver nog jag.
Nu är det dessutom ett bra kampanjpris på Svensk Hälsokost.
WTO, har skapat den Internationella toalettdagen, den 19 november, för att öka det globala medvetandet om kampen för de satackars 2,6 miljarder människor som inte har tillgång till en riktig sanitär toalett.
Föreställ dig livet utan en toalett.
Inga toaletter i ditt hem eller på jobbet.
Inga offentliga toaletter.
Inga toaletter någonstans!
Föreställ dig hur äckligt det skulle bli.
Föreställ dig även vilken smittorisk det skulle innebära. Akut diarré, kolera och dysenteri.
Internationella toalettdagen,
den 19 november
World Toilet Day innebär också i förlängningen en kamp mot ohälsa, känslomässiga och psykologiska konsekvenser de fattiga får utstå till följd av bristfällig sanitet.
Det är svårt att tro att dessa 2,6 miljarder utgör ca. 40% av jordens befolkning. Nästan hälften av oss får göra ifrån oss i det fria. Bakom en buske eller en sten. Eller i vattnet och i floden som rinner ner till byn där någon annan hämtar dricksvattnet.
Här tar vi det ju för givet att det finns toaletter där vi är.
World Toilet Day
Gå med i firandet! Klicka runt och ta reda på hur du kan bli en del av Internationella toalettdagen och hjälpa 2,6 miljarder människor till hopp om överlevnad!
Så om vi normalt använder ett halvt gram i en kaksmet eller ett gram i en bulldeg kan vi nog fortsätta som vi brukar.
